A big heart isn't always that good

Bakgrundsbild snodd från: http://everyoneelseistaken.blogspot.com/2011/02/stor-dos-karlek.html. Bild gjord av mig.
Wise words
"Vi är alltid starka nog att klara av andras motgångar."
Love
Women fall in love by what they hear.
Men fall in love by what they see.
That's why most women wear make-up and most men lie.
Börjar bli aningen less
Lying is for a-holes, show me that you're not one..
Bra citat
If you don't know where you're going, you'll end up somewhere else.
L O V E
"The truth is, everyone's gonna hurt you.
You just gotta find the one who's worth suffering for."
Ang. svartsjukeinlägget
Såg att det var ovanligt många som läste min blogg igår. Antar att det var på grund av svartsjukeinlägget. Rätt intressant ändå. Undrar bara om det var för att det var intressant läsning eller för att det finns folk som gillar att gotta sig i andras olycka. Men, what do I know. I don't judge. Jag är väl själv sån I guess.
Ibland behöver man nog bara få veta att människor som verkar ha ett toppenliv utåt sett inte alltid mår hundra inombords. Jag är en typisk sådan människa. Eller jag tror i alla fall att många uppfattar mig som väldigt glad och positiv i de flesta lägena. Visst, det är jag väl också men då befinner jag mig ofta i sociala tillställningar. Man kan nog egentligen bara spela ut sina exakta känslor när man är helt ensam, helt helt ensam. När man inte behöver förklara varför man gråter eller bara sitter och stirrar sig blind på en vägg. Det är skönt att vara själv ibland. Tror man behöver det. I know I do. Jag behöver lära mig att lita på att jag kan "trösta" mig själv utan bidrag från någon annan. Menar inte att jag inte uppskattar allt stöd jag får när jag är nere, för det gör jag verkligen. Men om jag inte kan läka mig själv, hur ska någon annan kunna göra det då?
Svartsjuka (ett jäkligt känsligt och personligt inlägg)
Inte så jävla attraktivt kanske, men knappast något man själv väljer att vara. Vissa säger att det kommer ur att man älskar sin partner till döds medan andra tror att det är ett kontrollbehov. Jag tror det är något mitt emellan. För visst vill jag ha någon sorts kontroll på min partner. Jag vill veta vad han gör och vart han befinner sig. Inte alltid, men när det gäller festande t.ex.
Hur säker jag än blir på mig själv kommer jag nog aldrig sluta vara svartsjuk. Jag är sjukt rädd för att bli lämnad ensam med ett krossat hjärta. Jag har nog alltid varit så, fast mer extremt under vissa perioder. När jag var typ 13-14 år var jag väldigt svartsjuk eftersom det förhållande jag var i då var lite speciellt. Förmodligen på grund av att man inte var tillräckligt mogen för ett vettigt förhållande. När jag blev äldre lugnade det ner sig och har väl hållt sig på en helt okej nivå fram till i somras. Jag blev huggen i ryggen på ett eller annat sätt (som jag inte tänker skriva ut) och jag hörde ingenting om någonting under en period av 2 veckors festande. Jag föll. Jag föll så djupt att jag trodde det var kört. Jag var redo att ge upp allt. Jag var bara arg, ledsen och sårad. All min tillit och mitt förtroende var borta och är väl till stor del det fortfarande.
Ibland vet jag inte vart jag ska vägen. För svartsjukan övergår snabbt till ilska. Jag blir frustrerad över att jag inte kan göra något. Visst, till viss del är det väl bara jag som kan göra något ut det. Men jag behöver hjälp! Jag behöver veta att det är jag som betyder något, att det är jag som är finast, att det är jag som är the one. Jag vill att du bortser från alla andra tjejer som bara är tillfälliga vänner eller bekanta. Jag behöver mer än vad jag får helt enkelt. Jag förtjänar att var glad och lycklig.. alltid!
SD-debatten
Dör på den jäkla SD-debatten. Man kan ju inte ens slå på TVn utan att det snackas om vilket katastrofalt val det var. Varför katastrofalt? Det var svenska folket som röstade in SD (vad ni än säger), lika mycket som de röstade in V och KD. Så sluta böla. De blev inte inröstade för att det skulle vara roligt utan för att folk helt seriöst tycker det är dags att någon tar tag i invandringen. Det funkar ju uppenbarligen inte som det är nu.
Och bara för det är man inte rasister. Man är inte rasist bara för man vill värna om sitt land. Patriot kanske, men absolut inte rasist. Det har för tusan gått så långt att man på vissa skolor inte får sjunga nationalsången på skolavslutningen eller ens bära Sverigetröjor för att detta skulle vara rasistiskt. Det är inte förbjudet att tycka om sitt land. På tiden att någon ställer krav på att invandrare ska anpassa sig efter oss och inte tvärtom.
Och det folket som är så emot SD och så för att vi ska fortsätta ta in så många invandrare som vi gör nu; säg till när ni skulle känna er säkra i Rosengård, säg till när ni skulle vilja bo där.
Och precis som en från SD sa: "Är man en fullt troende islamist kan man inte vara svensk". Och nu tänker alla; det kan man visst. Men hur ska deras kvinnosyn gå ihop med Sveriges kvinnosyn? Vi stöttar inte att barn blir bortgifta i alldeles för ung ålder eller hedersmord heller för den delen. Men ni som är emot SD ni kanske inte har något problem med dessa grejerna heller?
Jag tycker bara alla ska få ha rätt till sina egna åsikter och man ska våga säga vilket parti man röstade på utan att bli smutskastad eller kallad rasist. Man behöver inte hålla med SD över huvud taget, men snälla sluta försöka övertyga de som trots allt var modiga nog att rösa på dem att de är idioter. Bara gilla läget istället, för det är såhär det kommer vara i 4 år nu.
Rasister in my ass
Nu blir jag irriterad! Ofta SD är ett rasistiskt parti. Är det inte någon (förutom en vettig miljöpartist) som tänker på att de samtidigt kallar alla som röstar på SD för rasister? De väljarna lär ju aldrig någonsin lägga sin röst på de som uttalar sig så. Tråkigt att de inte heller inser att desto mer de uppmanar folk att vara emot SD desto mer kommer de vara för dem!
.. börjar ångra lite att man inte lade en röst på SD.
Ville bara tillägga..
Jag ska inte rösta på Sverigedemokraterna om nu någon skulle få den uppfattningen från föregående inlägg. Varför jag väljer att inte göra det är helt enkelt för att det känns som ett enfrågeparti, men jag tror samtidigt att det kan vara bra att få in dem i Riksdagen för att röra om lite.
Sverigedemokraternas valfilm - hets mot folkgrupp?
Många som sett denna? Antagligen inte eftersom den censureras på Tv4, Tv4 Fakta och Tv4 Sport. Vad hände med yttrandefriheten? Fast visst, sen är jag en av dem som kan titta på denna filmen och samtidigt fnissa åt den. Men den blir "hemsk" bara för att tanten tävlar mot invandrare. Men om hon hade tävlat mot sjuka, mot barn - hade den censurerats då? Invandring kostar ju Sverige pengar, så är det bara. Och att vilja bromsa ner invandringen är inte samma sak som att man vill ha ut alla eller att man är rasist.
Att bry sig om miljön
Jag? Bry om mig miljön? Njae. Det är knappast det jag utgår ifrån när jag ska rösta den 19:e september i alla fall. Menar givetvis inte att jag skiter i miljön. Jag slänger inte massa skräp på gatan om det finns en papperskorg i närheten. Jag kan sortera, till viss del. Allt det köper jag. Men jag skulle aldrig någonsin kunna tänka så mycket på miljön att jag går med på att betala 49 öre extra per liter för bensin (plus lite extra moms på det) för att miljön ska må bättre. Hur mycket bättre mår världen av att jag får betala mer för bensinen? Jag behöver ju fortfarande den.
Helt fel jäkla sätt att försöka påverka. Och jag som älskar bilar med massa hästar och stora motorer. Nej, aldrig! Lär inte lägga min röst på de rödgröna iaf.
En parentes i det hela är också att jag lovar att bli miljöfreak när USA, Kina och alla andra stora länder blir det. Innan dess är alla försök från Sveriges sida att rädda världen waste of time and money.
Komplex
Pallar inte att höra att smala människor inte kan må dåligt över sin kropp. Klart som tusan att de kan. Man blir inte lycklig bara för att man är smal. Är övertygad om att det finns lika många smala människor (framförallt tjejer) som gillar sin kropp som det finns mulliga. Det handlar inte om utsidan utan om insidan. När man har lärt sig att älska sig själv hur man än ser ut, det är då man kan titta på sig själv utan att leta fel.
Jag själv har komplex för min näsa, min hals, mina lår och min rumpa. Visst, halsen är ju omöjlig att "fixa" och näsan behöver man ju en del moneyisar för att åtgärda men låren och rumpan kan jag ju göra något åt om jag själv bara vill. Men orkar jag? Nope. Borde ut och springa mycket mer. Men det får vänta till jag och Sandra ska börja träna ist. Antar att jag får börja med låren och rumpan, jobba ihop pengar till näsan och helt enkelt bara acceptera min giraffhals.


