Mia Gyllenborg

... fick jag precis ett sms av Sandra. Åh, jag är så happy nu. Så jävla kul det ska bli att plugga tillsammans igen. Rätt mycket mer motiverad till att gå upp och ta ett tidigt tåg och sen vänta typ 50 min på att lektionen ska börja om Sandra är med mig.

Här är mina underbart fina shoeisar som fortfarande ligger så fint i sin låda. Vill använda dem, men måste ha rätt outfit till. I know, jag är töntig. Var förresten och köpte på mig lite saker till på H&M efter mitt coachmöte. Ops! Och nu fick jag precis sms om att min mobilväska har kommit. Vilken dag!

Tänkte ju hunnit skriva ett inlägg innan jag drog på coachmöte, men som vanligt blir jag färdig allt för sent trots att jag är uppe i tid. Så ni får min "hej, nu drar jag på coachmöte"-bild nu ist.

Nu är det dags att "sova", aka lägga sig och kolla på TV och smaska på något gott. Tråkigt att jordgubbssäsongen är över för det hade varit helt underbart gott. Får väl hitta något annat att tugga på helt enkelt. Eller kanske försöka sova i tid för en gångs skull? Hm. Hade ju varit trevlig att inte vakna en halvtimme innan jag ska vara på coachmöte. Äsch, det löser sig.

God natt!

Fy för vad jag älskar Sandras min i denna posen. Tyvärr kunde vi inte få tag på alla (typ 15 olika) poserna vi gjorde till alla bakgrunderna. Vi lekte bl.a. apor, surikater osv. Lätt något av det roligaste på hela resan. Fy fan vad vi måste förgyllt den killens jobbedag. (Och ja, denna posen är egentligen tänkt till lejonbakgrunden).

Usch, nu när man har pengar på kontot känner man hur det kryper i kroppen av shoppingbegär. Har blivit en del shoppande trots Londonresan. Har bl.a. köpt på mig ett par skor, 2 jackor och 2 par nya jeans. Idag beställde jag också detta underbara påslakanset som jag har suktat efter sjukt länge:



Kommer förhoppningsvis i nästa vecka. Hoppas däremot att mobilväskan som jag beställde förra veckan kommer snart. Planerar också en kort runda i stan imorgon efter mitt coachmöte. Damn it, I love shopping.

Introduktionsmötet tog typ 30 min och var väl typ helt onödigt egentligen. Mest information som jag redan visste om, men med tanke på att visa är helt nya på Lunds Universitet blir det massa "bra-att-veta-grejer". Var skitmånga som inte kom så känns som min Sandru kommer att komma in. Hoppas!

Efter mötet stack jag upp på expeditionen för att få rätt efternamn i deras datorer och sedan begav jag mig mot papi. Han jobbar ju i Lund numera, men dock bara ett tag till. Men tills dess tänker jag absolut passa på att åka med honom hem. Skönt att slippa vänta på tåget.

Nu blir det snart mat och sen ska jag se över vad jag har att göra till morgondagens coachmöte. Är jag sen riktigt duktig tänkte jag kolla igenom en av böckerna till kursen.

Imorgon är det på studierna igen. Eller ja, på onsdag snarare. Imorgon är det en timmes inskrivning och information bara. Håller tummarna för att min Sandru ska komma in också. Hade varit så jäkla roligt att "gå i skolan" tillsammans igen efter 4 år. Inte för att Sandra bidrog till mina bra betyg precis, snarare tvärtom. Men roligt hade vi och våra slutbetyg i 9:an var ju trots allt inte så dåliga.

Denna gången blir det Psykologi: Hälsa och välbefinnande. Ska bli skitintressant. Kursen handlar till viss del om psykiska sjukdomar men också om lycka och vad som gör en lycklig. Och sånt älskar ju jag. Jag som har kommit på att det finns en meningen med allt som sker. Till exempel som igår när Ville tänkte sätta sig på "min" plats när vi skulle äta middag med hans föräldrar hemma hos honom. Det var meningen att han skulle få rödvinet på sig som hans mamma spillde(?) ut. Däremot har jag fortfarande inte kommit på vad det var för mening med att jag skulle få det på mig. Någon som har något förslag?

Har äntligen fått vårt nya efternamn godkänt och tänkte bara förklara lite hur det hela ligger till. Pappa har älskat namnet Gyllenborg sedan han för jättemånga år sedan fick reda på att farmor hette det som ogift. Det kom dock aldrig på fråga att ens byta namn medan farfar var i livet eftersom det trots allt känns som vi väljer bort hans efternamn. När han gick bort glömdes det hela mer eller mindre bort och inte förrän för några år sedan började vi snacka om det igen. Innan var varken jag eller min bror sugna på att byta, men nu var det snarare tvärtom. Vi tjatade på pappa och i början av sommaren skickade han in papperna om namnbyte.

Det tar ca 7-8 veckor innan man får svar om det nya namnet godkänns eller inte. Antingen måste namnet ha funnits i släkten eller så ska man ha kommit på ett helt eget som inte redan finns som person- eller företagsnamn. Vi hade ju dock turen att ha ett skitfint efternamn i släkten.

Och det där med att vara stolt över sitt efternamn. Visst, folk har kanske en poäng men det är knappast så jag ser på det. För det första är det kul att inte heta likadant som flera hundra tusen andra i Sverige. För det andra så tror jag det kan ge mig sjukt mycket fördelar inom bl.a. jobb. För det tredje är det ju så jävla mycket finare än Svensson.